Dräkthistoria: ballerinaskor

Jag är ingen klackperson, tyvärr. Ett liv där man kan springa runt i klackar hela dagarna kräver ett entourage av massörer som kan massera en varannan timme (och gärna en chaufför..). Tills den drömmen infinner sig är det ballerinaskor som gäller, en skomodell jag burit i flera år och verkligen älskar. Nu när jag slagit till på den absolut mest fantastiska, drömmiga chanelskon – ballerinaskornas créme de la créme – är det dags för ett inlägg om just ballerinaskon och dess historia!

Det har funnits platta skor i alla dess former under historien men ballerinaskor, som vi känner dem idag, designades av Rosetto Repetto på 1950-talet. Repetto skapade ett par skor åt sin son Roland, som dansade balett. Snart kom designern att kontaktas av Brigitte Bardot, som ville beställa ett par röda skor med en liten klack att bära i filmen And God Created Woman. Året efter, 1957, kom också Audrey Hepburn att bära ballerinaskor, då i form av en svart variant, i filmen Funny Face. Skomodellen började sedan massproduceras – och sålde som smör.

Att ballerinaskon hör ihop med Chanel är givet – Gabrielle Chanels signum var just bekväma, praktiska kläder med mycket stil. Ballerinaskon hos Chanel, med doppad tå, inspirerades av märkets klassiska sling-backs som lanserades på 50-talet (och som är supertrendiga as we speak!). Det klassiska, quiltade lädret som finns hos vissa av ballerinaskorna ska såklart påminna om Chanels väskor men snart kom de också att göras i ett slätt lammskinn.

Det sägs att Gabrielle Chanel ogillade sina fötter och önskade att de var mindre: idén med skons doppade tå är att den ger en optisk illusion av mindre, kortare fötter som tillsammans med den ursprungliga, beiga skon förlängde benen. Monsieur Massano, Chanels skodesigner på 50-talet, ska ha sagt att man först tänkte sig en CC-logga framtill på skon men att man snart kände att det var för gammaldags. Istället sattes en smal rosett fram på tån. Chanelballerinaskon var född!