Stilguider

Stilguide: hållbara material

Inlägget innehåller annonslänkar

Vår konsumtion av kläder ökar. Det kan inte ha undgått någon att vår konsumtion sliter på miljön – bomull kräver som ni säkert vet enorma mängder vatten att producera. Butikskedjornas svar på problemet är att lansera kollektioner av mer hållbara material – H&M Conscious Exclusive och Gina Tricots “The Good Project” för att nämna två. Men hur stor roll spelar egentligen valet av material, ur hållbarhetssynpunkt? 

Spoiler alert: det finns inget enkelt svar..

Kappa från Arket i ull, behå från H&M i delvis återvunnen polyester, pumps från
H&M Conscious Exclusive i siden och återvunnen nylon och byxa från H&M i siden och lyocell.


Vilket material är egentligen bäst?
Jag har samlat information om våra vanligaste klädmaterial i listan nedan:

Bomull. 
Kräver enorma mängder vatten att odla där odlingen oftast sker i länder med brist på rent vatten. Bekämpningsmedel påverkar både miljön och odlarna negativt. Ekologisk bomull är odlad utan konstgödsel och bekämpningsmedel och är därför bättre än “vanlig” bomull, men kräver lika mycket vatten.

Lin. 
Lin, som linne är gjort av, är ett slitstarkt naturmaterial som förvisso tar lång tid att göra till tyg, men som kräver mindre vatten än bomull och som kan odlas i kallt klimat vilket minskar transportutsläpp.

Silke.
Siden, tyg av silkestråd, tas från silkesmaskens kokong. I framställningen kokas silkesmaskarna och dör.

Hampa. 
Växter snabbt, kräver inga bekämpningsmedel och kan odlas i svenskt klimat vilket minskar transportutsläpp. Helt biologiskt nedbrytbar – ett väldigt bra alternativ! Tyvärr inte ett material som säljs på kedjorna (ännu). 

Ull (kashmir, merino, alpacka etc). 
Naturmaterial från djur som antingen samlas upp, kammas ur, klipps eller rycks bort – en process mer eller mindre smärtsam för djuret – som sedan färgas. De flesta ullsorter innehåller lanolin – ullfett – vilket är smutsavstötande och behöver därför inte tvättas så ofta. Svenskproducerad ull kräver inte samma transport som t.ex. kashmir, som framförallt tillverkas i Indien. 

Polyester.
Ett syntetiskt material som liknar plast, med en resurskrävande framställning som kräver miljöfarliga lösningsmedel. Nya polyesterfibrer görs av petroleum (olja), ett fossilt bränsle. När polyester tvättas läcker mikroplaster ut i vattnet vilket skadar hav och fiske. Återvunnen polyester framställs av produktionsspill från “vanlig” polyesterproduktion och återvunna PET-flaskor och är därför bättre. Polyester känns ofta varmt och svettigt då fibrerna inte “andas”. Fördelen? Polyester är billigt som tusan.

Nylon, elastan, lycra och akryl. 
Samma som polyester – även dessa syntetmaterial med negativa miljökonsekvenser. Fördel? Billigt.

Lyocell, modal, tencel och viskos. 
Både lyocell, modal, tencel och viskos är naturmaterial, närmare bestämt fibrer från cellulosa från t.ex. trä eller bambu. Viskos kräver dock mer kemikalier i tillverkningen (ca 5,5 kg per kilo viskostyg, ofta koldisulfid vilket kopplats till bland annat fosterskador). Lyocell är framtaget utan lika mycket mängd kemikalier och därför ett bättre alternativ. Modal och Tencel är produktnamn för lyocell-material och inte ett eget material.

Smycken i återvunnet silver från M.Sahlberg, jeans från Gina Tricot
i ekologisk bomull, armband av återvunnet porslin och stål från Sägen, skjorta från Lindex i lyocell.


Syntetmaterial versus naturmaterial – vilka är bäst?

Är alltid naturmaterial bättre? Det är inte så enkelt. Akryl och polyester är solklart sämre alternativ – men återvunna konstgjorda material tar tillvara på spillet. Bomull – ekologisk eller inte – är ett naturmaterial men kräver som ovan skrivet enorma mängder vatten. Och även om kashmirull är mjukt, lyxigt och skönt att bära har det oftast transporterats länge (och djuren har utnyttjats i processen).

Slutsats: mer än bara material!

Slutsatsen blir att vi behöver ta hänsyn till mer än bara materialval. Var materialet är från, hur det färgats och behandlats, de sociala villkoren i produktionen och hur det transporterats. Ja, naturmaterial är oftast bättre och återvunnet är alltid bättre än nyproducerat. Men mycket handlar förstås om shoppingen i sig – ett “dåligt”  plagg är bättre än tre bra som aldrig används (till en viss gräns). Den som vill handla miljömedvetet bör i första hand köpa färre plagg av högre kvalitet, som håller länge!

 

3 Comments

  • Carina

    Bra guide! Och ett litet tillägg, alla plagg (med vissa förbehåll för riktigt dåliga material) som används tills de “tar slut” och sen återvinns är bra val. Din inställning att hitta sin stil och sen leva med en minimal garderob där plagg används frekvent tills de är utslitna är nog den bästa om du frågar mig! Jag tror att en stor del av vår miljöpåverkan kommer från dagens konsumtionshets och det verkar tyvärr vara en svår sak att påverka med kedjornas billiga utbud & modets snabba svängningar…

    • Karin Lind

      Å ja men precis så! Viktigast är att sluta handla som vi gör nu. Återvinna, sy om, bära länge. Köpa material som håller länge. Jag tycker kashmir t.ex. är ett bra material eftersom en tröja har flera års “livslängd”!

      • Carina

        Word sister! 😉
        Och en annan fördel med t ex kashmir (och annan ull också för den delen) är att de inte behöver vattentvättas stup i kvarten för att kännas fräscha!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *